Bengt Gunnar och Bertil Nabab

Bilden hittades ute på nätet och är tagen av Laila Berglund fotoform

 

 

https://m.youtube.com/watch?v=Z3_izQqrezI

Länken leder till en minnesfilm på you tube och kolla på inställningar och välj 360 pixlar för någonlunda kvalitet

 

 

Bengt vann bruksprovet nu som 4 åring 2015 Grattis, Grattis,Grattis.                          

Åtminstone 4  får dela äran att vara djupt inblandad i Bengts uppväxt och framgång.

 1 )Äran och Gloria till uppfödaren Bengt Johansson  som med fingerstoppskänsla valde rätt hingst till rätt ston.

2) Platsen där de föddes och omhändertogs av kunniga människor

4) Äran går definitivt till Olof Smith som red in honom och förde honom fram till detta !

 3) Och den tredje äran tar jag åt mig som fick lägga den psykologiska grunden, fostran och allt jag står för på dessa tre Nababhingstar I 1,5 år. Dessutom förberedde jag honom för rådgivande unghingstvisning Tillsammans med Bengt Johansson. På själva dagen fick jag hjälp av caroline jeppsson med manflätning och som lugnade mina nerver. Och även mina 2 pärlor Hannah Mace, och Caroline Påhlsson som modigt hoppade in i det iskalla vattnet slutet på Mars 2014 (pga oförmodat avhopp ifrån personal på slutet på februari  till föjld att varken Bertil eller Gunnar kunnats rida s i 4 veckor och utbildningen fortsatte efter 6 veckor, och detta innan treårstestet För Bertil ochbGunnar)  och helhjärtat anpassade sig till mina metoder och ständig coaching. Bengt fick vila och vi ägnade tiden åt lydnad och mentalt förberedelse för inridning. 

Förutom den djupa kunskapen om hästens natur kunde jag erbjuda lösdrift, hingstkompisar och ett stort naturbete av 20 ha och jag var rädd om dem. Mycket..:-) . Att bli vald trots att inget är glamuröst för pedagogikens och ovannämndas skull känns bra.

För hingstar är inte enkla och alla är stora individer. Att hitta rätta nyckeln till varje hingsts hjärta är en konst..Här blir ingen kuvad varken fysiskt eller psykiskt. Jag lägger grunden i frivillighetens tecken men med stor envishet. Som man kan läsa kring min horsemanship är den speciell. Ordet rättvisa, vad upplever en häst som rättvist är en nyckel, den andra är vänskapen. Alla har olika behov vad som motiverar dem. Det är även därför man lyckas med den ena mer än med den andre. Naturligtvis spelar gener en given roll också men gör man hästen olycklig eller rädd och ängslig så kan den har gener bäst den vill ...

Hingstarna, som var här i 1,5 år, skulle ha en så naturlig uppväxt som möjligt, så första året var lösdrift med 3 andra unghingstar, stora hagar, även de enskilda paddockar senare var minst 120 meter långa och 36 meter breda för största rekreation och omväxling. Uppfostran fokuserades på hanterbarhet, lydnad, tillit, lek, löslongering,och fri lydnad. Och allt annat en häst ska kunna. Lasta sig själv, stå stilla etc,etc,etc.  De skulle lära sig att ställa upp utan rädsla inför spö, och tvång genom positivt förstärkning. Min uppgift var i deras liv att lägga även den psykologiska grunden för samarbete i frivillighet. Hingstarna älskade löslongeringen och tyvärr gick många filmer förlorade pga datorkrasch. Alla tre lärde sig att hoppa hinder utan att det fanns några avgränsningar runt om. De fick lära sig att bära sig själva först, innan vi påbörjade inridningen med Bertil och Gunnar.Inte förrän mycket senare fick även andra ta hand om dem men enbart under mitt överinseende och när det kändes lugnt. 

 Bengt hade gjort sitt vid rådgivande och fick vila från arbetet, men longerades, löslongerades och tränades på annat vis några gånger i veckan. Främst något som jag kallar för hingstträning och innebär att han måste lära sig att fokusera trots ston i närheten. Även  detta genom pondus och utan våld. En naturligt respekt .Och han behövde detta för han är en "hingst-hingst" Stolt, vacker och med ytterst bra självkänsla. Han är den som trivs som partner i ett  samarbete som är baserad på ömsesidig respekt. Även Gunnar och Bertil genomgick "kursen" .

Vi rider alltid in bettlöst, och med grimma sen använder vi oss av LG bett, en bettlös variant och senare introducerar vi bettet parallellt . Filmerna visar några sekvenser under tömkörning och dubbellongering med bett första gången etc och hingstarna ser redan stora ut och lite osäkra. Ja vi är enormt försiktiga att inte framkalla smärta och ger hästarna tid att vänja sig..Galoppscenerna visar så tydligt hur bra dom bär sig själva, hur glada och framåt de är. Dessa är tagna 1 vecka innan treårstestet. jag kommer aldrig att glömma när vi inte fick stopp på Bertil under löshoppning. Det har hänt fler gånger.  Vi skulle bygga ner hindren och fick hoppa undan flera gånger för han skulle tvunget igen ! Även Gunnar kunde bara galoppera på och ta runda,efter runda trots signalen för belöningen. Tja här kommer generna in. Rätt roligt . Till slut hade jag ett team av 3 personer som snabbt som attan skulle bygga hindren .

Bengts regulära utbildning med bett etc fortsatte inte förrän mitten på Maj med andemeningen att han skulle vara redo och villig för inridning på annat ort . Och det var han. :-)nu är han stjärna och jag känner mig glad. För alla vet som har hingstar.. Det är inte så enkelt som det ser ut....

 Bengt Johansson var ibland lite orolig om även andra kommer att kunna hantera dem. Och som det visade sig är det inga problem och jag fick höra att både tränare och hovslagaren tackar för välfostrade hingstar. 

Roligt nog,trots att de är härifrån sen snart ett år, känner jag mig engagerad oavsett hur det går för dem, om de har framgång eller ej. En bit av mitt hjärta har de nog för alltid. Jag kommer alltid att vara orolig för dom. Hur de har det, blir de väl behandlade?  Alla sådana känslor. Men det är lite så som med barn. Även om de är vuxna så följer man lite från fjärran, är glad med dem och ledsen med dem. (Den inställningen har jag mot alla hästar förresten. Jag kommer ihåg varenda häst och tänker på den och speciellt de som jag hade glädjen i att fick forma och hjälpa)

Bengt Gunnar, Bertil har inga brister i mina ögon, allt handlar om nycklar och tid :-) 

Mina personliga funderingar: Vad händer om de kommer till en jätte dominant människa med inställningen , jag ska visa vem som bestämmer och du gör som jag säger annars.. Horrortanke fö r mig. Jag tror  de kommer att lyda (hoppas ej då ingen översittare förtjänar en bra häst. Hoppas de bits och slåss ) men de kommer  h s inte att  vilja ge sitt allra bästa sitt hjärteblod i de riktigt höga klasser tror jag. Visst är det spekulativt. Men många toppenhästar river de sista 5 cm redan i lägre klasser. jag menar: hindret är 1 m hästen river  vid 95 cm hindret är 150 för samma häst och hästen river 1,45 osv. Har man det problem då är det dags att leta efter orsaken på alla plan...

 Personliga funderingar och det gäller alla hästar. Det är absolut nödvändig att göra sig tankar kring varför ? Även i renommerade hästtidningar läser man oftare och oftare att man inte ska och kan tvinga den nya moderna hästen. ( Tack och lov) Och visst finns det en anledning varför jag finns och har mycket att göra nuförtiden. Hästägarna blir mer och mer medvetna om att man måste tänka om och vill att deras älsklingar behandlas rätt från början och tyvärr tar det tid att forma om en häst som har bestämd sig. Kannske måste människan ändra sin attityd äntligen ? Aveln gör hästarna mer och mer komplicerade, och de tänker definitivt inte att ställa upp när vi inte behandlar dem med respekt och lyssnar på deras behov. Det finns ju många vackra berättelse från toppenryttare när de berättar om sina personliga relationer med hästarna

LUCAS MARIA MONETA är det bästa exempel just nu med icketraditionellt syn och metoder i den traditionella världen. Hästarna han köper är alltid struliga men de hoppar för honom hus. Och varför ? Ja han lyssnar och älskar och har positiv förstärkning i sin träningsmetod.

Javisst min träning är annorlunda, och det är meningen. Jag driver dem inte in i en form de inte är kapabla till genom inspänning. Jag lugnar hellre i början för att jag vill att de lyssnar hela tiden för att sen ökar tempot så att de inte bara låser sig. (De allra flesta hästar som jag tar emot och longerar för första gången, susar runt, runt, runt och är inte kontaktbara).

Det tar kanske  längre tid ( gör det ?) men det är definitivt mer hållbart i  längden.Fysiskt och psykiskt.

Mina metoder ger en häst som lyssnar, som gör att hästen går att bromsa upp när man behöver göra det och öka tempot när man behöver göra det utan mycket krångel.

När en häst söker sig neråt hos mig så är det pga att hästen vet att det gör den gott och kommer inte att glömna det, och inte pga att det gör annars ont i munnen.

Och det jag är mest mån om är, att träningen ska vara kul, alltid ska hästen gå ut från träningen med känslan... När får jag nästa gång ? 

Nyckeln till hästens väsen

Bilden är lånad från sidan Spirit sience

 

 När jag bara får när jag ska,

men aldrig kan när jag vill,

då känner jag inte för det när jag måste.

 Men om jag får när jag vill,

då tycker jag även om det när jag ska

och då kan jag även när jag måste.

 Det är väl så

Dom som ska kunna, måste få lov att vilja

(översatt från det tyska och förmodligen ett citat från den berömde hästmänniskan Mark Rashid)