Här hittar du svar på frågor som många har angående ensilage gentemot hö och utfodring. Våra svar baserar främst på SLUs forskning kring hästfoder och egen erfarenhet i framställning av foder (sen 25 år)

Näringsinnehåll i hö och ensilage?

är exakt likadant.
-Näringsinnehållet bestäms av skördens tidpunkt och val av grödor.
Men i och med höensilaget är plastat så håller sig näringsämnerna bättre  kvar, i motsats till hölagring.

-Fiberinnehållet är likadant oavsett om du fodrar ensilage, höensilage eller hö. Men forskning visar, att hästar föredrar höensilage då den högre vattenhalten liknar mer  det fräscha gräset.

Ju tidigare skörd desto högre näringsvärde och lägre fiberinnehåll.
Hästens ras samt arbetsinsats är förutsättningen vilket näringsvärde fodret ska ha och detta i sin tur bestämmer vallens skördetidpunkt.

Både tävlingshästar, unghästar och digivande ston tjänar på ett  tidigt skördat foder. Det är viktigt att inte glömma bort att fiberinnehållet är lägre. Det kan med fördel kompletteras med  t.ex.högkvalitativt halm.  Medan ponnyer och lågarbetande hästar mår bättre med foder som har lägre näringsvärde och är grövre.

Våra unghästar  och vuxna,(araber och varmblod) klarar sig utan kraftfoder och vårt digivande sto  (varmblod, )i skrivande stund , klarar sig bra med 1.2 kilo pelleterat kraftfoder till  grovfodergivan (ensilaget har 10mj energi och125smpr)

Hur länge håller sig en öppnad bal?

Ligger utetemperaturen under 10C så håller den sig upp till 5-6 dagar- Under noll grader upptill 15 dagar.
Våra erfarenheter är ;ju torrare höensilaget är, desto större är faran av värmebildningen i balen. Det beror  på att ensileringsprocessen är beroende av fukten i gräset. Ju lägre fukthalten är, desto sämre blir ensileringsprocessen  och straffar sig sen som snabb mögelbildning. Över 75  % torrsubstans börjar risken framförallt hos balar som har en inblandning av lusern.
Därför rekommenderar vi en torrsubstans på 60-75% max

Varför behöver hästen mer hösilage än hö?

Hästens grovfodergiva beräknas efter torrsubstans.
t.ex. Hur mycket energi och protein finns i ett kilo 100% torrsubstans
 
Hö har ca85%  torrsubstans .
Hästen ca 500kg) ska t.ex.ha foder som motsvarar näringen av (minst) 8,5 kilo (100%)torrsubstans=  det motsvarar då 10kg hö med 85% torrsubstans. 
Ensilage har ännu lägre torrsubstans än hö ,så då höjs kilogivan motsvarande mängd.
 
Fördelen med en större giva är, att hästen kan hålla sig längre sysselsatt .
 Detta motsvarar mer hästens naturliga ätbeteende och hjälper hästar som  större delen av dagen vistas i boxar .
Det finns fler och fler vetenskapliga undersökningar som visar att understimulans kan leda till beteendestörningar som vävning, kruppbitning och dylikt. Du kan även hjälpa din häst genom att själv bygga en "foderautomat" En låda vars väggar är av  stabilt nät med en rutstorlek av ca 5-8 cm2. Och lock! Det gör att hästen måste dra ut strået och inte äter med munnen full hela tiden. Ättiden ökar och spillet minskar till nästan noll.
 Det är väldigt bra att kunna öka hästens ättider utan att överutfodra den.
Kom ihåg. Det finns inte mindre mat i en bal. Balen väger bara mer..!

Hur är PH värdet i ensilaget?

Undersökningar visar att hö och höensilage har ofta samma PH värde.Det beror på torrsubstanshalten i gräset . Ju mindre vatten desto högre PH.

Viktigt..!
 
Dammigt hö är mögligt hö. Det hjälper tyvärr inte att vattna höet. Mögelspårer finns kvar. 
Detta undviker du genom att fodrar med höensilage. Fram förallt hosthästar mår mycket bättre av höensilage.

Lagring

Det är inte lätt att lagra hö på ett sådant sätt att det inte kommer att mögla och tappa  innehållet av vitaminer.
Fördelen med ensilaget är att du kan lagra balarna utomhus .
Det viktiga är att varken fåglar eller möss skadar plasten. Man brukar lägga nät över balarna och regelbunden kontroll efter hål hjälper mot större förluster.
Upptäcker man skador i tid och  hålen är små så kan man med fördel tejpa igen dom och förhindra  mögelbildning.
Du kan t.ex förhöra dig hos din lantmannaförening eller dylikt om material .
Du hittar också mycket forskningsresultat och råd på SLUs hemsida.

Ett stor nät kostade i fjol  (2009) ca 450.- och du kan använda det år efter år .

Har du mer frågor så hör gärna av dig.  Vi  hjälper dig gärna med alla frågor och komplettera gärna denna sidan med mer svar och kunskap.


För information : gysas@spray.se